Ingela Strandli

Under större delen av mitt liv har jag varit rädd för döden, och därmed också rädd för livet. Det kanske är därför jag alltid hoppats på ett liv efter döden. Mitt liv har inte alltid varit lätt, men så har jag inte alltid valt de enklaste vägarna heller. Ett tag förlorade jag fotfästet i ett så kallat utbrändhetssyndrom, och jag började ställa mig de kritiska frågorna om mig själv, vem jag var och är, och om livet. Tomheten ekade obarmhärtigt tillbaka, ända tills jag fick andliga upplevelser där jag också fick många svar. Självklart ifrågasatte jag trovärdigheten i dessa upplevelser, men det fanns en sanning i dem som jag inte kunde bortförklara eller avfärda.
 
Under åren intensifierades informationen från andevärlden till den grad att jag hade svårt att hantera det. Ärligt talat undrade jag om jag var riktigt frisk... Lyckligtvis fick jag hjälp av Mia Ottosson, professionellt medium från Karlstad, att hantera det enorma flödet av information som sköljdes över mig. Jag har genomgått mediumutbildning under ledning av Mia, som också utfärdat mitt träningscertifikat, men jag har även undervisats av Simone Key och Paul Jacobs från Arthur Findlay College i Stanstead, Storbritannien. 
 
När det gäller mediumskapet anser jag det viktigt att skilja på olika energier och varifrån medium hämtar sin information. Mediumskap är kommunikation mellan olika medvetanden, och man kan nämligen hämta i stort sett samma information från individer i publiken om en avliden anhörig, som från andevärlden - och publiken märker ofta ingen skillnad. Vid storseanser arbetar jag endast med den energi som kallas andevärlden, d.v.s. icke-fysiska personligheter. Vidare anser jag att ett bra mediumskap innebär att jobba med information som, åtminstone bitvis, bör vara så preciserad att det endast kan stämma in på en anhörig till någon i publiken.
 
Min personliga sanning är, grundad från egna upplevelser, att livet överlever den fysiska döden, eftersom livet är medvetande. Genom mitt mediala arbete kanske några kommer till samma slutsats, men det är inte det viktigaste för mig. Min drivkraft är att kunna få människor att ifrågasätta, eller pröva tanken, om är det möjligt att kommunicera på andra sätt än det vi känner till? Och varifrån kommer informationen? Om det är möjligt, förändrar det ditt sätt att se på dig, andra, på livet och världen? Hur? Jag vill med andra ord stimulera människor att själva söka sin kunskap och sin verklighet genom att påbörja sin upptäcktsresa av det vi kallar för medvetandet. Den mest givande resan av dem alla.
Kram Ingela

www.mindtomind.nu